Snö

Äntligen har det snöat på riktigt i Helsingfors! Och nu är allt så vackert och kallt och stillt. Jag är helt ensam på jul för första gången och det är den bästa som kunde ha hänt. Människor stressar för mycket och jag blir irriterad av all fälsk glädje och alla ljus och framför allt julsånger. Men det är jättetyst här så jag känner mig lycklig. 

Tomten was here

Jag väntade inte på det, men Tomten kom och lämnade några julklappar åt mig. Jag fick en flaska Baileys, jultårtor och kaka av Jusa och gröna kulor, två renunderlägg, en kökbok och en julboll av Ursula. Och den två sista Paasilinna böcker som saknades. Nu saknar jag bara en, som är slutsålda och jättedyr hos antikvariater.

Typisk finsk byggnad

Efter lunch gick jag och promenerade lite runt stadsdelen. Det fanns inte mycket folk, bara några som promenerade med hundar. Jag saknar en hund. Typiska byggnader i Finland är inte så snygga, men de känns mysiga inifrån. Med tiden lär man sig att tycka om dem.

Laura utan hund

Jag gick till Malms station och kom tillbaka och träffade några Tomtar, men jag hann bara fota en av dem. Promenaden var fantastisk i alla fall. Allt är vackrare med snö. Men jag saknar hund.

On the road

Tomten is here!

Jag gjorde pizza till middag och åt för mycket och nu kan jag inte röra mig.

Welcome Home (Seminarium)

I mondags kom jag fram till Helsingfors och åkte direkt till hotellet som CIMO hade bokat för oss inför seminariet. Jag delade rum med en tjej från Bulgaria som heter Rositsa, som är översättare och forskar också finska litteratur. Det hände inte mycket eftersom vi var tröta efter resan och det var redan kväll. Vi behövde vakna jättetidigt på fredag och ha frukost, innan vi åkte taxi till Kyrkslätt och hade frukost igen. 

Logiet var i Hvittorp, en still och fridfull ställe mitte i skogen, precis som jag älskar. Naturligtvis hade vi forskare göra lite forskning om Hvittorp och var så glada att bo på en sagolik villa:

Hvittorp

Tyvärr var det inte där vi fick bo, men vi fick besöka inomhuset i alla fall. Jag delade rum med Rositsa igen och vi hade en så fin utsikt från fönstret.

Utsikten från rummet

WiFin lösenorden var Ensilumi, som betyder första snö, och det var synd att det fanns ingen snö. Men bättre ingen snö än falsk snö måste jag säga. Och det fanns mat. Mycket mat. På tisdag åt vi kanske sex gånger, så därefter behövde vi promenera lite och få hjärnan att funka igen.

Seminariet var jätteintressant och inspirerande. De mesta var språk-inriktad, och vi var bara fem som arbetade med litteratur, men det bettyde också att vi hade ingen bråttom. Vi fick höra om den generella språk- och litteratur forskningstillstånd i Finland, lyssna på olika uppvisningar och prata om våra enga projekter. På onsdag även kom några experter som skulle ge oss personlig råd. Det verkligen hjälpte! 

Liten bastu

Den där övanför var inte i bruk, men en annan bastu var bokad för oss under några timmar. Den var mycket stor och kunde rymma alla kvinnor. Den enda man som var med fick bada bastu ensam, men fick inte simma naken i sjön därför att det var farlig att göra det ensam. Man kan frysa och dö.

I torsdags kom vi tillbaka till Helsingfors. Jag tog ett par dagar ensamhet när jag bara arbetade och läste och tog promenad i områden. Idag började jag min samling av material om Arto Paasilinna. Hos en enda antikvariat hittade jag ungefär tjugo böcker som jag behöver en av dem kom med en autograf. 

Min lilla boksamling

Till Ossi

Matilda har ju ingen samband med Paasilinna, men jag kunde inte lämna henne där :).

Besök till Göteborg

Förrförra fredag lämnade jag mina kära kompisar från svenska kurser och började min nästa nordiska äventyr. Jag tog flyg till Göteborg via Brussels, och där väntade Angelique. Vi åkte direkt till Liseberg, där de hade julinvigning på 14. november! Outrageous! Det fanns tyvärr ingen snö, så de hade täckt hela platsen över men falsk snö. Jag var väldigt besviken. Men vi hade det roligt i alla fall. 

Angelique med julgranen

Vi tog bilder av hortera juldekorationer och ljuser, jag fick åta en jättekebab av älg och ren, vi smakprovade olika godis, Angelique träffade några berömda sångare, vi tittade på en skridskoutställning och vi lekte med kaningrejer på kaninaffären.

Oih :S

Svenskanin

Under helgen ät vi pankakor, besökte Göteborg, som hade ingen snö, men åtminstone ingen falsk snö. träffade ett par Angeliques vänner och hade god fika i stan. Vi åkte också till någon aquapark där det fanns jacuzzi och bastu och lekgrejer och där man kunde även gå ute och simma. 

Nånting i Göteborg

Angelique ville baka pepparkakor men av någon anledning så bakade vi klädkaka. Hon bestämde att ingrediensmängder var mycket små och vi dubblade alla. Ugnen verkar vara potent för det blev chokladkaka i stället. Jag är inte säkert på namnet, är det "klädkaka" eller "kladdkaka"? Men här finns en resept för ni som är intresserade av en enkel och typisk svenska efterrätt: Snabb och enkel kladdkaka

Lauras självporträtt på Angeliques rumvägg

På måndag slutade min korta svenska besök och jag kom till min älskade Finland. 

Vad vet du om Tove Jansson?

Igår hade vi sista möten i året med den finska litteratur översättning kurssen i Finlandsinstitutet (Institutets sida finns nu också på svenska: Finslandsinstitutet i Madrid). I senaste månader har vi pratat om, läst och översätt delen av Tuula Karjalainens bok om Tove Janssons biografi, och i den här tillfället fick vi besök av Tuula och vi kunde prata med henne. Det var ett jättetrevligt möte!

Efter översättare samtalet började den oficiella händelsen på Institutet, där Tuula Karjalainen föreställde boken framför publiken. Auli Leskinen, som är Institutets föreståndare, var med som ledare och tolk, och hennes hund som är alltid med.

Tuula, Dukka ja Auli

Tove och Tuula

När Tuula var färdig med sin utställning fick vi rödvin och lite mat. 

Tyvärr har jat inte mycket tid att skriva nu, för jag åker iväg imorgon bitti och jag är inte färdig med packning än. Hjälp!

Liten väska

Den svenskspråkiga minoriteten i Finland

I torsdags, som var Svenska dagen i Finland, ägde rum ett intressant seminarium i Universidad Complutense de Madrid om den svenskspråkiga minoriteten i Finland. Jag träffade min kompis Daniel från svenska kurssen övanför tunnelbanastationen, vi gick vilse ett par gånger och till slut hittade vi seminariumrummet. I början fanns det inte mycket folk där, men så småningom kom studenter som ville få en gratis resa till Finland, som meddelades.

Vi började med Joaquín Goyache och María Jesús Casals från universitetet och Auli Leskinen från Finska institutet. De introducerade dagens program och sen var det Björn Sundells tur att prata om den svenskspråkiga minoriteten och deras situacion i Finland. 

Därefter kunde vi lyssna på författaren Philip Teir. Hans insats om finska litteratur på svenska tyckte jag var särskilt berikande. Han berättade att finlandssvenskarna finns knappt fem procent, men de produceras en tjugoåtta procent av alla litteratur som publiceras i Finland. Philip Teir också pratade om sin sista bok, Vinterkriget, som jag skulle gärna läsa. Min kompis Daniel fick det signerade efter han pratade med författaren.

Vi hade naturligtvis fikapaus, fastän kaffe och kakor var slut så snabbt. Vi också fick en bok skrivit av människor från Complutense.

Efter pausen Leena Stolzmann berättade om Borgås tvåspråkig konstskolan, och Javier Maestro Bäcksbacka (underbart namn!) pratade om Spanien och Finland, bl.a. om Ángel Ganivet.

Efter seminariet fick vi äta och dricka, och vi fick nya vänner.

Den mirakulös rumpatittare

Jag kommer från svenska nivåprovet på språskolan. Jag skrev en uppsats om tjocka barn och vilka faktorer som påverkar hälsan. Det gick jättebra och jag kan nu gå på sjätte kursen, precis som jag ville. Men naturligtvis skulle jag skriva någonting fel, som korpen i stället för kroppen. Dessa ord är mina favorita. De kan leda till missförstånd, som en gång när jag så till min vän Viktoria att jag skulle gå bort. Jag bara menade att jag skulle vara borta eller gå iväg, men det lät som ett passande partikelverb för mig på den tiden. Förlåt Tora! Ordmissförstånden blir jätteroliga med tiden. Man läser igen sina gamla övningar och finner många grejer åt skratta. Min andra favorit ordsorten är falska vänner. Dessa kan man hitta till exempel när man går till Ikea: Den mirakulösa ugn. För mina svenska vänner, mirakulös betyder rumpatittare på spanska, och det är absolut fantastiskt.

Ny sensei, nytt liv

Tyvärr har jag inte hittat en ny sifu i närheten, och jag vill inte pendla innan och efter träningen eftersom jag blir jätteirriterad när jag pendlar. Men det finns lyckligtvis en sporthall bara ett par minuter härifrån där jag kan träna karate. Alla mina kompisar har brun eller svart bält, så jag känner mig som en yr anka. Jag har också skaffat en karategi, som är en mindre storlek an min, men det är för stort ändå. 

Eftersom det var billig med kampsportpass har jag också skrivit upp mig på gymsalen för första gången i mitt liv - och jag tycker om det! Vi har en tränare som hjälper och förstår att jag är klumpig och inte så robust.

OCH -viktig- det finns kvinnobastu på mångadar och torsdagar. Jag har inte vågat prova det ännu, eftersom man får inte basta helt naken, man får inte smöra sig med bastuhonung eller liknande och man får inte kasta vatten! Mitä vittua! Men jag kanske ge det en chans idag.

Tyskland resa

Det syns att jag alltid har någon typ av ursäkt för att inte skriva här. Grejen är att det finns inte mycket tid att skriva när man gör roliga saker, och det finns ingentid att säga när man inte gör nånting :D. Som man vet är jag inte i Storuman längre, men det betyder inte heller att jag är borta för gott. Under de senaste åren har jag bott i olika länder och har fått vänner från olika orter som jag inte träffas så ofta som jag skulle vilja.

Så min semester i somras har jag tillbringat i Tyskland med Agus. Förra året fick han en Wacken-biljett som födelsedagspresent, och naturligtvis den andra biljetten köpte jag till mig själv, så Wacken var vår första anhalt. Det var ju jättekult, vi fick titta på många laiv-konserten och vi också träffade min kompis Miguel (om ni är intresserade av viking metal, checka på hans band Pimeä Metsä).

Huvudscenerna

De var fem dagar av smuts och skräp och vi var jättetrötta när festivalen gjorde slut. Vi åkte till Hamburg och gick på hotellet och vara sov en hel dag. På morgonen hyrde vi bil och reste runt landet i en vecka. Vi besökte några vänner i Dusseldorf, Remscheid och Leipzig, och vi också gjorde kulturella besök: Porsche museet i Stuttgart och Neuschwansteins borg.

På hotellet i Stuttgart

Borgen är vacker, men beställ inte den guidad tur, det är inte mödan värd. Det är jättedyrt och tar knappt ett halv timma; grupperna består av ung. 40 personer och en ny grupp kommer in varje fem minuter, så man kan inte titta på grejer eller någonting. Det lönar sig att ta med smörgåssar och följa en vandringsleden (det finns många i närheten) och bara kolla på borgen från utsidan.

Neuschwanstein

Vi körde cirka 2000 kilometer, åt mycket kött och drack många olika öl, men tyvärr finns det inte många bilder. Min lilla kamera dog när jag åkte skidor förra vintern och jag ville inte ta med min stora kamera till festivalen. Men nästa destination är lilla Gleann Cholum Cille i Irland så stay tuned för en fin fotorapport.

Livet i Madrid

Livet i Madrid är deprimerande, därför skriver jag inte. Vädret är helvette, gatorna stinker och man måste ringa polisen hela tiden eftersom övanför bor dumhuvuda människor. Lyckligtvis har jag bara en vecka kvar här för tillfället. 

På tisdag åkte jag med min pappa och min lilla syster till farmors och vi besökte min kusins tidigare hem, där vi har nu många lådor med bokar. Tyvärr är huset jättegammalt, det finns inget ljus, fuktigheten förstör väggarna och spindlarna har ockuperat det. Men det är fascinerande ändå. 

Vi hittade min pappas gamla Zenit

Köket

Fönster

Jag försökte städa lite grann

Cirith Ungol

Vi också åt mycket hos farmor och min syster fick extra köttbullar, men jag fick inte eftersom jag är nu vuxen :(. Life sucks.

Consolidate Regions

Idag fick musikanter deras skiva, Consolidate Regions, så jag kunde köpa den och få autografer av mina kompisar. Mina favorita låter är "Rid på en häst" och "Down in the Dark Deep", men det lönar sig att lyssna på hela grejen!

Jag är en glad fan :)

Vi hade inga lektioner idag, utan vi tittade på fjälledarna som redovisade deras projekt. Det var väldigt intressant och jag skulle gärna bli fjälledare själv, men jag orkar inte vara så aktiv hela tiden. Jag tycker det är också kul att soffpotatisera ibland. 

Därefter blev jag inbjudet till middagen hos Katrin och Daniel och jag fick smeka deras ormar (det är ingen konstig ordlek, de faktiskt har två ormar). Vi åt spagetti med älgkött och tittade på kampsport videor och sen på en film där alla dog av konstiga händelser. 

Kung-fu var lite annorlunda idag. Vi hoppade mycket och gjorde köttbullar, fast jag är inte så duktig på dem och jag hade ont i halsen efter lördags konserter, men jag klarade göra ett par dåliga bakåt kullerbyttor och stå på händerna en stund. Och jag klarar nu också med knytarmhävningar. Men det var sista träningspass för mig, så jag blev ganska ledsen när vi tog farväl. Jag tror kung fu träningar är vad jag kommer sakna mest från mitt år i Storuman.