Friluftsdagen

Idag hade vi en friluftsdag, som betyder att vi var ute i friluften hela dagen :). Vi samlades i Aulan klockan 9 och tittade på en video om appar, som måste inte förväxla med apor. Videon hete Apparna som mäter dig och handlade om moderna läkare som ordinerar appar i stället för läkemedel. När man har en smart apparat som säger att någon nivå är jättedålig, ska man ta hand om hälsan och börja äta bättre och röra sig mer. Man behöver gå 10 000 fotsteg varje dag! Det låter lite otroligt. Eftersom videon var lång tog vi en paus och gjorde lite gymnastik med Sasha och Ulrik. Det var för tidigt för gymnastik.

Efter filmen åkte vi till slalombacken och åkte slalom och snowboard. Jag är Big Foot, så det fanns inga passande snowboard skor för mig och jag behövde prova på några skidor skor innan jag hittade ett par som passade. Oh well. Skidor och hjälmet fick jag av Ulrik. 

Nej men vad kul!

På början hade jag lite problem att komma ihåg hur man åker, men det gick bra. Snön var jättehård, så det var lite svårt att åka. Jag ramblade inte, men jag tappade kontrol ett par gånger och blev rädd. Apua!

Nere i backen

Uppe i backen

Vi grillade hamburgare till lunch och sen åkte vi lite mer. Det finns bara två backen och en var farlig idag, därför snön var frusen, men vi var inte där så många timmar så det blev inte tråkig. Vi åkte också madrassen ett par gånger! Vad rolig!

Nu börjar sportlovet för mig, och jag tror det ska vara mycket lov men ingen sport :D.

Våren är ful

Idag är en dum dag. Jag hade inte sovit mycket, så det var inte lätt att vakna på morgonen och det har varit inte lätt att vara vaken hela dagen. Det finns ingen specifik anledning, men ibland får jag inte somna eller jag vaknar tidig och jag kan inte somna om. Sen blir jag irriterad, och kanske också irriterande.

Jag tittade genom fönstret som vanligt och jag såg ingenting. Med mina fake-ögonen på tittade jag igen och sen blev jag besviken. Det hade regnat på natten och snön var inte längre en gigant gräddglass, utan en massa surmjölk spridit ur i hela köket. 

:(

I skolan var alla glada därför våren hade kommit. Många i Sverige tycker det är bästa årstiden, och finskarna håller med, men inte jag. Hur kan det vara så? Snön blir dålig, smutsig och glatt. Det är svårt att promenera utan att halka och ramla. Temperaturen stiger: varma kläder blir för varm och igloon tinar upp. Vinters mys försvinner. 

Inga nya växter eller blommor har dykt upp ens, jorden bara förlorar sin vitt obefläckade färg och skiftar till gråa, bruna, svarta nyanser som passar bra för kläder, men inte för en charmig lite by i Södra Lappland. Oavsett vart man tittar på, är utsikten bedrövlig. Nordiska våren är ful. 

Olympiaspelet

Idag spelade Sverige och Kanada hockey finalen. Vi tittade på spelet med några kompisar från internatet, som blev lite arg mot Sverige eftersom de spelade så dåligt. Jag ville stöda Kanada, men egentligen bryr jag mig inte om det, så det var inte så roligt utan speladrenalin. Jag tror jag hade aldrig tittat på en hel hockeyspel, och idag förstod jag varför: två och halv timmar för en timma spel. Vad jobbig! Om de gjorde så med fotboll spelet skulle vara tre dagar. Men det är alltid spannande att titta på spelet med någon i alla fall. Real Madrid-Elche ensam i mitt rum på datorn blir lite tråkig.

På fredag gick Sasha och jag på 3:an (el bar del pueblo) för att ta en drick och umgås med Luci, som skulle komma senare. Det fanns inte mycket folk på kroget men, hej, det är Storuman och det var Olympiaspelet och allt. För en lapp liten by jag tror det är mycket att få åtta människor samtidigt i samma plats :). Men bartendern höll inte med, han ville ha mycket folk, sälja mycket alkohol och det hände inte, så han beslutade att stänga krogen. När Luci kom, dörren var stängd, så vi behövde gå ut och hämta henne. Några minuter senare, bartendern sa att nu måste vi alla ut och hem eftersom han ville inte arbeta för så lite folk och han kommer aldrig att öppna krogen på kvällarna igen. Så... ska vi ha inga krog kvar i byn? Vad ska man göra då?

Vildmannen

Igår tog jag en promenad, därför jag behövde handla några grejer och jag hade inte simmat på fredag, så jag ville motionera lite grann. Jag gör så många saker nu det finns ingen energi kvar att simma på fredagar. Det hade snöat mycket och därför var det så kul att gå. Det är som att gå på vispgrädde (jag också vill äta det ibland, byn är en gigantisk gräddglass!). Jag gick till Markussons, men Matilda var inte där, vad synd! De som studerar musik hade resat till någon Melodifestivalen, som låtade dåligt och Eurovisionig, och enligt Google det är ju festivalen när svenska Eurovision deltagare väljas. Jag köpte två påsar kattgodis till Koma: chicken sandwich och duck strips. Jag behöver smaka dem! Och en blad sandpapper till min lappkniv, som kommer aldrig att bli färdig. Jag är så långsam och det ser inte ens så bra ut. Fy!

Tåg

Hus

Och snart kommer skidlovet. Jag ska åka till Madrid igen och festa min systers födelsedag och sen ska jag kanske besöka Marie Louise i Stockholm, men jag väntar för bekräftelse, därför jag skrev fel datum till henne. Ju. Jag vet inte om jag ska kunna åka riktiga skidor i år. Det finns skidstovlar som passar bra och det finns snowboardbräde, men det finns inga skidor och snowboardstovlar är för småa. Skogskidor har jag åtminstone åkt några gånger.

Temavecka och mer

Förra veckan var ingen vanlig vecka igen. Vi hade inga riktiga lektioner, utan vi jobbade på olika projekter individuellt eller i paret. Igår fick vi redovisa dom till alla våra kompisar och lärare. Jag pratade om samedräkt, och det gick jättedåligt. Några sa att jag gjorde bra, men tyvärr stämmer det inte. Jag är glad de tyckte om det dock, men jag hade stora problem åt uttrycka mig på svenska och jag ville inte läsa texten. Texten finns i alla fall, jag jobbade på riktigt, men jag vet att jag kan göra mycket bättre. 

Eftersom projekter var olika blev det faktiskt intressant. Några gjorde handverk (vävning, målning), några föredrog olika ämnen och några gjorde filmer eller låter. Min toptre bästa redovisningar var, i ordning för framträdande på scen: Christoffers novell "Kanall 31", Angeliques kort film om depression och Emil och Oskars låt "Rid på en häst". I allmänhet var det en rolig dag och jag hoppas vi får göra det igen någonsin. 

Idag vi som studerar svenska gick på teatern. Dagens höjdpunkt var att åka brandbil till Stensele skola. Pjäsen själv tyckte jag var som en dålig Antena 3 film. Angelique har skrivit en seriös recension om det: Pojkarna enligt Angelique. Jag håller med att skådespelarna gjorde en jättebra jobb, och första gången tjejer blev killar kunde jag inte säga om de var tjejer eller killar på riktigt. Jag skulle inte rekommendera pjäsen, men jag tror mina kompisar älskade det, en av killarna ser ut som Weasley tvillingar och det ska spelas i hela Sverige, så gör vad ni vill :D. 

Förra torsdag började jag träna karate i Stensele. Jag åker bil med Katrin och Daniel. Jag har bara varit med en gång, men det känns mycket lätare än kung-fu. Vi gjorde många olika rörelser och vi körde första katan, även om jag inte är så duktig ännu på det och gör några fel. Tränare pratar inte mycket bra svenska och jag inte heller, så jag behöver Katrins hjälp, men det går bra. 

Jag tar sämre bilder varje dag, så jag ska lägga inga idag.

Jokkmokks marknad (Del 2)

På fredag tog vi det lungt med uppvakning, och överraskande hade jag ingen problem att använda den enda duschen som fanns. Efter frukost gick vi till byn och kollade på marknaden. Vi köpte några chokladgudis, men vi skulle vilja ha köpat hela affären.

Choklad

Mer choklad

Det fanns inte bara choklad på marknaden, men också vinterkläder, snus, döda djur, tennbroderi och mat, mycket mat!

Vi kollade också på sameslöjdmuseet och på en hantverksmarknad som fanns i en skola. Sen gick vi till Cafá Gasskas och jag åt en renkebab som var jättegod. Med en full mage gick vi till sjön för renrejs! Det var spannande, och två tjejer av våra grupp skulle också ta del i tavlan, så det var ännu bättre. Varje gång löpte två deltagare och vinnare fick löpa igen, och det till finalen. Sista vinaren fick ett renhorn.

Piri vann loppet!

Efter rejs ville vi gå tillbaka till Gasskas och fika, men det fanns ingen plats, så vi gick till ölprovningsplats, när det fanns en massa mat att prova på. Vi åt mycket och jag köpte ost och renkött. Sen måste jag till Pistolklubben, eftersom det var min tur att laga middagen. Det fanns bara en pojke till som lagade mat med mig, men lyckligtvis kom Sasha och hjälpte till. Vi lagade tacos och det tog nästan tre timmar. Jag visste den redan, men det blev klart att jag kommer att bli ingen kock. Det är för jobbigt och tråkigt att laga mat för så många människor och jag är jättelångsam. Jag gorde mitt bästa, så jag hoppas de smakade bra!

På nättet gick vi till samedans, som jag trodde skulle vara samerna med samedräkt på som dansade traditionella danser till traditionell musik. Jag var fel. Det var en disko, vi behövde köa en timma, betala 20 euro, tål en idiotiska same som tyckte inte om ikkesamer och sen lyssna på moderna samiska låter som teknojojk — det är nånting jag skulle bättre inte känna. Det fanns samer med traditionella kläder i alla fall.

Nästa dagen gjorde vi nästan samma sak, därfor Sasha inte hade kollat på marknaden, åtit i Gasskas, provsmakade alla nordiska delikatesser och tittat på renrejs. Men vi också gick till Samemuseet och lyssnade på en man som sjöng jojk.

Jojksjungande same

Han var samma man som introducerade renrejs!

Nätten var lugn, därför nästan alla hade gick hem och vi var bara tio eller så som var kvar. Vi gick tillbacka till diskokåta och drack öl, men stannade inte mycket tid där. 

Jag vet jag klagar mycket (jag brukar klaga mycket i allmänhet), men jag hade en jättekul helg! och jag är så glad jag åkte med FNUF och fick lära känna så många roliga människor.

Jokkmokks marknad (Del 1)

På torsdag tog jag bussen efter lunch och åkte till Jokkmokk, en Norrbotten sameby ungefär fyra timmar norrut från Storuman. De har festen på borjan av februari som kallas för Jokkmokks marknad, och människor från olika länder reser ditt och festar och det brukar vara jävla kallt, men det var inte fallet i året. 

Någon skulle hämta mig vid Samemuseet, men chauffören hade ingen aning var det låg, så jag behövde åka med till busstationen och fråga olika personer på gatan och sen kom jag till museet och ringde min hämtare, men hon hade tappat mobilen och någon annat ansvarade. Till slut fick jag träffa Olivia från FNUF Norra och vi gick till Pistolklubben, när vi skulle bo i helgen. Där fanns en massa människor, särskild från Denmark och Finland och även ett par spanjorer. Jag fick en madras och sätte mitt litet ställe i skotttunnel (får man ha så många jämlika raka konsonanter?).

De hade en mat system som jag tyckte inte om, därför att det betydde att varje dag några måste laga mat för alla andra och det var så jobbigt och man fick vara i köket några timmar. I alla fall det var torsdat, så ärtsoppa och pankakor skulle vi äta. Jag hade anmält mig till en ölprovning i byn, så jag hann inte smacka pankakor. Men ölprovningen var jättekul, med lilla biter av nordiska mat delikatesser, och jag upptäckte nya öl från världen. Det lönar sig att prova "I've Seen Bigger Than Yours" från Denmark; det har ett jättekonstigt namnet, men det smakar sååå bra. Jag tror man kan inte skaffa det på Systemet, vad synd!

Ölprovning

Därefter gick vi till diskokåta, som var full av samedagen firande samer i traditionella kostymer. Jag kände till många personer och fick gratis öl från två glada fula samer som av någon avledning kunde inte köpa mindre än tio öl på en gång.

Jokkmokks diskokåta

                                                                                                                      

                                                                                                                       (förtsättning följer)

Runebergin tortun päivä

Pyydän anteeksi kaikilta suomalaisilta kavereilta, mutta... rakastan Ruotsia! 

En ole kirjoitanut suomeksi pitkään aikaan, kuten tämä on hieman vaikea minusta tällä hetkellä. Ruotsi on niin helppoa kuin ei tarvitse kaikkea taivuttaa! Joka tapauksessa, tänään on Runebergin päivä, kaverit latasivat torttukuvia Facebookiin ja se muistuttaa minua työharjoittelusta Lieksan kirjastossa. Kaipaan kyllä Runebergin torttuja, mutta kaipaan myös Suomea. Joskus matkustan Madridiin lomaksi ja siellä asuu isä ja sisko ja monta kavereita ja tietysti kultasieni, mutta se ei tunnu minusta kodilta. Se tunne tulee vasta kun kone laskeutuu ja jossain lukee Tervetuloa Helsinkiin.

Kuin sain mahdollisuuden tulla Ruotsiin en oikein tiennyt minkäläinen kokemus se olisi tulla olemaan. Olin olleninen koska halusin pois kotimaasta, kuin tilanne tulee hirveäksi ja hirveäksi ja en kuitenkin tykkää asumisesta siellä. Storuman on hieno paikka: pieni, kylmä, siisti ja eläväinen (tositarina). Olen kotiutunut tänne ja jäisin mielelläni pidempään. Mutta neljän kuukauden kuluttua se tulee päätymään ja minua pelottaa. Mitä sitten? Ruotsalaiset eivät osa saunoa!

Nyt tuli vähän synkkämielisyys, mutta olen samanaikaisesti innoissaan koska huomenna lähden matkalla Jokimukkaan. Suorabussi pääsee Storumanilta sinne ja illalla tapaan muita FNUF:in jäseneitä jotka tulevat Uumajasta; Sasha tuleekin perjantaina. Laukut on pakattu ja voileivät jääkapissa!

Ursulan opetuslapset

Esto no es Hawai, qué wai

Fy, jag har försokt ladda mina bilder ner till datorn, men det funkar inte. Också, min lilla kompaktkamera är nästan död, så jag tror världen vill inte att jag fotar.

Det var invigninshelg i Umeå, och det fanns en kulturtåg som åkte from Storuman, men jag har arrangerat några andra resor i nära framtiden och jag hade lite arbete att göra, så jag vara stannade här. Året har börjat bra med arbete, båda tråkiga och intressanta projekter. Mitt favorit ny är en blogg om birdwatching: alla texter är annorlunda och jag lär mig mycket om fåglar. Ni kan kolla på bloggen här: Birding 140 på engelska. Naturligtvis finns det också på spanska: Birding 140 på spanska.

Igår försokte jag åka sparka, men det är inte så lätt när det finns ingen hund eller ren som drar. Jag åkte bara några hundra meter, tills OKQ8, och jag fick träningsvärk! Men det var roligt ändå!

Hunden är människans bästa vän

Jag har bara ett par bilder jag tog med min mobil, men man kan se hur Storuman är nu med snö och riktig vinterkänsla:

På vägen

Storumans kommun

Utsikten från mitt rum

Jag älskar vintern och det är för kallt för att vara ute mycket, men det känns så bra att promenera lite grann, åka skidor eller sitta hemma med slanket på och läsa vid fönstret. Jag lyckades läsa min första boken på svenska i december, Torka aldrig tårar utan handskar, och jag är på väg att starta min andra boken. På skolans biblioteket såg jag en tjock bok som vann mitt gehör: det kallas Värmen, men omslaget visar ett snöigt fjäll. Det finns ingen sammanfattning om boken, så jag blev nyfiken och tog det med. Förtfattaren heter Ulf Lundell, och enligt Wikipedia låter han som en intressant människa. GoodReads kritiker tycker inte mycket om boken, men jag ska kolla själv. 

För några år sen kunde jag inte lämna en bok innan jag hade läst det färdig; om boken var jättegruvlig, jag led och blev ärg mot förtfattaren, och kanske även mot den som var runt omkring mig. Men sen försokte jag läsa Twilight-serien och kunde inte läsa alla boker till slut. Hyvä juttu: nyt känns det inte dåligt längre att lämna boker som jag tycker inte om.